De här är ditt liv, Emma!

Jah... Slutet på denna vecka har inte varit sig likt...
En bild säger mer än tusen ord:



Jah.. Och var leder denna karta mån tro?
Alla Sveriges vägar leder till GÖTEBORG! Männen här i huset hade ärenden att uträtta medans jag skulle få gå på GeKås... MEN så blev de INTE... Fick inte ens gå in på en statoil...
Denna resan är ingen jag skulle vilja göra om... Göteborg och tillbaka på inom loppet på 28 timmar..
FY TYSAN VAD LESS JAG VAR!
Eftersom vi hade tider att passa både i Göteborg och Stockholm så kunde vi inte stanna någonstans...
Blev enbart tankningar..!

Paniken kom i Stockholm då jag skulle köra... Mörkt och jävligt och sen, även fast klockan var runt två på natten, mängder med trafik...
Jag hatar att köra i mörker då man är trött.. Vägen försvinner och sen fick man en påminnelse då man såg påkörda grävlingar lite överallt att en sådan lika lätt kan dyka upp framför våran bil..

Neh... Fredrik fick sina utskällningar... Men de är tur att han tar dem som en man...
De blev som ett slag i magen att de inte blev GeKås som planerat och sen ett i ansiktet då jag insåg att man enbart skulle spendera timmarna i bilen... Extra drygt var de då man körde förbi så smarriga affärer...
Nu kan jag säga att jag har varit Sverige runt (en liten del av den iallafall) och inte spenderat ett öre..!
Mohahahahaaaa!

Sen var de rätt så drygt att köra 666 km alldelens ensam... Men jag fixade de..!

Måste kanske ta och förklara min sms-bild...


Jah.. Vars ska man börja..?
Då vi kom hit igår var jag relativt pigg... Passade på att tvätta och städa toan... Fikade och la mig...
Vaknade till av att de högg i magen... Kändes som senadrag mitt vid naveln...
La mig på toagolvet, om de nu skulle behövas kräkas, låg och skrek av smärta...
Fredrik var så slut från färden så han märkte inget...
Efter någon timme bestämde jag mig att lägga mig i sängen och försöka få sig en blund...
Passade på då de hade lugnat ner sig... Somnade, men vaknade av samma smärta...
Denna gång fick jag upp Fredrik som var mer än villig att köra mig till akuten...
Men de var INTE jag..! Aldirg... Ont som fan så ringde han mamma och tjallade på mig...
Ni måste kanske veta att jag INTE led i tystnad...
Hade ONT som FAN!
Mamma rinde sjukvårdsrådgivningen och de påpekade att jag skulle ha åkt in för längesen...
Jag benvägrade fortfarande...
Men tillslut fick de in mig i bilen! Och de gjorde ONDARE!
Skrek hela vägen, fick lov att stanna så att jag fick stå en stund...
Tycker synd om grabbarna, men de kändes som om någon stack knivar i sidan på mig..!
Väl på akuten så blev de att vänta.. Frågade om smärtlindring men vi fick svaret: Hade ni kommit med ambulans så skulle ni ha fått de..
Ont och förjävlig var man... Ingen BH hade man på sig, skamsen höll jag mig utanför där jag fick gå...
Kunde inte sitta...
Då jag fick komma in så skulle de ha mig på sängen, men de fattade snabbt att de inte funkade...
Fick ett eget litet kryp in där jag fick gå och vanka... Tog sin tid innan man fick nå...

Då de var dags att lämna blod så mådde man inte så mycket bättre...
Hatar nålar och framför allt Eskild den stygge som jag döpte mojängen till..!
Skulle juh ha den för om de skulle behöva mer blod eller ge medicin...
De tragiska var att den användes aldrig..! Smärtlindringen fick jag på rumpan och då de skulle ha mer blodprov stack de i andra armen... Så nu har man två snygga plåster på baken..!
;P

Felet på mig... Jah... De inriktar sig på att de är en njursten som ska passera... Men läkaren såg så osäker ut...
Han tyckte att de var konstigt att proverna visade att jag hade vitablodkroppar både i urinen och njurarna...
Alldelens för konstigt värde på levern för att de skulle stämma...
Vet inte riktigt om han talar sanning.. Då vi pratade sa han bara att urinen och levervärdet var "onormalt" då Fredrik kom in så sa han till honom att alla värden var högre än de normala och de oroade honom lite...
Han skulle prata med överläkaren och se om jag skulle få fara hem eller inte...
Kom fram till att jag skulle ge dem ett blodprov till och sen skulle jag få fara hem för att bli kallad till skiktröntgen...
Då jag frågade om att om jag inte hade ont längre skulle jag behöva på röntgen..?
Tydligen var de väldigt viktigt att jag följde upp de. De var de han sa där som oroade mig...
Jag har för mig att de kollar leversten med ultraljud och sen att har man fått ut den så är de inte mer med de...
Undrar vad han klurar på... Skiktröntgen gör man då inte för leverstenar..!

Liiiite orolig  för vad som sker i min kropp... Har juh tappat mängdvis med hår och jag är juh så rackarns slut...
Har inget tålamod..
Inge kul att höra att man inte är frisk...
Fick med mig supptabletter... Suppar (stolpiller) för att inte levern ska behöva arbeta mer än vanligt...
De är inte heller så rogivande att veta...
Aja.. Man får väl se om de hittar nå på röntgen... Jag pallar nog inte att vara patient..!

Men men... Får jag feber eller fortsatt ont även med medicinering så skulle jag akut åka in...
Yeeh right... Never ever!

Måste juh erkänna att de var juh skönt att de hände idag än om man skulle vara i södra sverige..!

Neh.. Nu ska jag äta lite fil... Har inte fått i mig nå, men är inte direkt hungrig..!

// Emma