Man överlevde...

... Denna dag också...
Med mobilen avslagen gick allt lite lättare... Fråga mig inte varför... De kändes iallafall de...
Slippa alla samtal och bara gömma sig lite...

Vovvarna är en bra terapi... Mycket kel och långa promenader...
Älskad vilkorlöst eller iallafall så länge man ger dem mat och promenader...
^^

Vad morgondagen bjuder på vet jag inte... Hoppas inte allt för mycket på att de ska bli bättre...
Vågar inte...
Utan hopp så blir man aldrig besviken... Lika bra att acceptera... Lika bra att lära sig...


// Emma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0